Hundfamiljen- Gnomin and the gnometts

Att ha så många hundar som jag har är det svårt att beskriva hur det är. Oftast så får jag frågan: Men gud, hur orkar du?
Svaret är nog att med så pass många så underhåller dom varandra.
Hur har det blivit så många då? Ja, du det är en bra fråga, jag önskar många dagar att jag inte överskridit antalet 3. När antalet hundar stiger över 3 det är då dom blir svåra att hålla ordning på. Dom bildar flock på ett helt annat sätt, tidigare kunde jag stoppa ett beteende som att jaga katt tex, men nu kan dom lika gärna "bilda flock" för att döda katt och jag har inte mycket att säga till om för dom blockerar sig och följer endast sina vilda instinkter.

Fast jag har nu hittat det magiska verktyget mot "flockbeteenden"....

VATTENSPRUTAN!!
Ett sprut och flocken splittras, får en lite mer var hund för sig själv beteende och flyr åt olika håll. Så på tre dgar har jag nu hundar som endast lyfter på huvudet när en fyrhjuling åker förbi istället för att 8 galningar står vid dörren och skäller. Så vi är alldeles lyriska och går som på moln av lycka här hemma.

Positivt med en så stor flock är all närhet vi har tillsammans och hur bundna vi är vid varandra allihop. Det bor så många olika individer i mitt hus så varje dag är en upplevelse. Dom har alla sina ideer, sina humör och alla är sååå olika och fyller olika funktioner och har alla en egen plats i mitt hjärta. Jag älskar inte en enda av dom mindre än nån annan utan alla är så olika att det känns som jag har 8 hjärtan fyllda med kärlek, det kan vara svårt ibland att hinna med att ge varje hund lika mycket. Men det finurliga är att då alla är olika så passar också olika tillfällen.
Leya- hon vill endast kela på kvällstid
Diva- vill ha uppmärksamheten på dan
Tösen- vill ligga i famnen när tv: slås på.
Ariel- kommer fram och kräver uppmärksamhet när hon vill ha det
Loppan- ännu lite blyg, men kommer gärna mitt i bus och lek för då vågar hon ta för sig. Annars sover hon ju alltid i husses famn också så hon får sitt.
Rocky- sitter konstant och tittar på mig, vill han kela så trycker han sig mot ansiktet och låter nåt i stil med: grroofffff grumel aarjiiiigrrrrvoff... typ.
Nasse- husses kelgris, och han får sitt hela tiden.
Jonny- mammas hund egentligen, men han kryper upp i famnen och myser varje dag. Det lustiga är att man inte märker honom förrän han legat ett tag...

Ja, det var lite om hur en stor flock fungerar. Vi har action varje dag här hemma men det är ju så vi vill ha det också.

Ha en bra dag allihop.

Its my life!

Jag har under en längre tid försökt att utreda varför min lilla Diva hostar så. Vi började i augusti då hon hostade så mycket att vi åkte direkt dagen efter, dom sa att det kan vara kennelhosta... Så vi försökte vänta ut den då med strikt vila osv..
Men den förvann inte så antibiotika sattes in, två veckor gick hon på den och inget blev bättre. Så beslutades att en lungspolning skulle göras för att kolla efter cell förändringar och göra en bakterieodling.
Inga cellförändringar som tydde på en sjukdomsbild fanns det men vid bakterieodlingen så hhittade dom en bakterie som naturligt finns i munnen och det var medel mycket av bakterien, dom visste inte om det kunde vara kontaminering från munhålen eller ej, så ännu en kur antibiotika har satts in. Hon har nu gått en vecka utan resultat och jag är riktigt orolig.

Fungerar inte detta så ska dom sätta in kortison. Om någon som läser detta har några erfarenheter kring liknande fall eller kortison så berätta gärna. Jag är ju väldigt orolig vad det kan vara som behöver kortison, för optmist som jag är så hoppades jag på att antibiotikan skulle hjälpa.
Jag väntar på samtal från veterinären så jag kan fråga vad dom tänkts sig att det kan vara som behöver kortison.
Jag har hört lite att många hundar kan må så dåligt på kortison och därför tänkte jag kolla om ni har några erfarenheter kring det?

Lite läskig bild, hon närmade sig kameran med sån fart att det inte blev en hel hund utan bara ett läskigt öga
Mysig liten Gnomin under täcket
Trött??
Ny jacka på Jonny
Min vackraste Diva alias Knipan
Söt Nasse i ny tröja

Idag jobbar jag, då jag jobbar i hemtjänsten så innebär det att jag kan åka hem mellan passen, så jag passade på att handla också, familjens försörjare som jag är... Jag köpte det jag gissade fattades för att middagen skulle bli spagetti och köttfärssås.

Jag är inte en sån som tycker att en ska göra allt i hemmet, absolut inte men de dagar jag jobbar så anser jag att min hemma man kan laga maten. I övrigt är allt jämt fördelat nästan här hemma.

Men nu till vad jag blir så jävla sur för... Jag hade inte köpt spagetti och vi hade inte tillräsckligt hemma tydligen, så han stänger av spisen slänger sig i soffan och börjar skrika om att allt är misslyckat och inget går åt rätt håll!!!

Men vaddå?? som en tonåring som inte fick som han ville... Jag sa lugnt att jag kan ha ris till istället om pastan inte räckte till mer än honom, och jag lovar på heder alltså att det var över halva paketet spagetti kvar, jag tyckte det skulle räcka men fine jag kan väl äta ris till, spela roll...

Jodå det spelade roll, han kan ju inte laga mat om det inte blir precis rätt då tydligen...

Så summa sumarum, jag lever med ett barn.....

Tack för en liten gnällstund, det behövde jag.